Ibland vet man verken vad upp eller ner är på en helg kan det hinna hända mycket.

Skulle vilja påstå att jag har koll på läget men det skulle ju bara vara att lura mig själv. Det är så lätt att skjut på sina bekymmer och tänka att det kan jag ta senare. När jag tänker på framtiden så vet jag faktiskt inte om jag känner mig så posetiv längre. Personen jag träffar har berättat att det inte bara är 2 andra han träffar utan 4, vet inte vad man ska säga mer än it sucks. När man blivit så sårad som han blivit så kan jag förstå att han har svårt att släppa in någon, när han förklarar känner jag precis samma sak. Hur ska man våga ge någon tillgång till ens liv så många som sårat en så djupt. Det känns skönt att han är ärlug mot mig och vi pratar om nästan allt, jag hoppas att om inte det är mig han väljer senare så vill jag att vi alltid ska vara vänner om det nu kan gå.

Jag vill så gärna släppa in någon i mitt liv igen men vägar verkligen inte, tänk om jag blir kär i honom jag träffar han har fler att välja på och jag ingen. Men det är inte bara det som oroar mig, det känns som om jag har fått känslor för mitt ex igen. När det gäller känslor kan det bli så himla snurrigt och det är ju inget man kan styra över. Det enda jag kan göra för att resa tankarna lite är att gå och träna och blogga.

Jag ser jätte mycket fram emot lördag då min kompis Annicka kommer in och ska vara med mig då kommer jag kunna ha kul och för hoppningsvis släppa alla tusen tankar som snurrar i skallen just nu.

Varför ska kärlek vara så svårt? Är det inte meningen att jag ska få det jag vill ha?

Dom farligaste killarna är dom jag har kemi med för dom är så mycket lättare att falla för än dom som bara ser bra ut. Jag som skulle strunta i killar det här året och bra fokusera på mig själv å må bättre.

Man vem kan styra över sitt hjärta.

Kram

Jag och min klasskompis Hillevi på Klassfest :)