Jag väntar med spänning på hur resan ska bli, jag hoppas på en mysig resa med massor av roliga saker..I tankarna är jg redan bortrest eftersom jag inte orkar med vardagen här längre.. Jag har bestämt mig i veckan att inte vara nåbar på mobilen eftersom jag inte orkar med att prata med någon ens.. Jag har verkligen tappat sugen på dt mesta och efter denna tristess lördag jag fick uppleva så blev allt värre.. 5 dagar kvar och sedan kan vad som helst hända.. Måste nog fixa en packlista om jag ska komma ihåg allt viktigy man kan behöva ha med sig.. Har pratat med Jimmy i kväll och det verkar som om det blir en lugn fredag med honom, men vem tackar nej till lite hemma mys.. Hoppas på att kunna hitta en bostad i sthlm innan men fyller 30 för om jag bor kvar här kommer jag gå under har jag insätt.. Jag mår inge bra av att bo här och om jag någon gång ska kunna bli lycklig har jag nog inget annat val än att flytta härifrån.. Hatar förresten alla dessa reklamer för dejting sajter, fan vadå känner man sig inte ensam nog när man sitter hemma själv ovh kollar tv och så kommer något sång på, nej man blir ju typ deppig.. Nästan så jag undrar om jag börjar bli mogrn för ett förhållande, eller nej jag älskar ju min frihet.. Skulle inte stå ut om den försvann och dessutom måste man ju hitta någon kille som är vettig för att ha ett förhållande.. 

Och här på Gotland finns ingen som är något att ha, hade jag bott i sthlm hade jag inte varit singel längre... Och distans förhållanden är inget att ha det funkar liksom inte för mig.. Jag funderar faktiskt om det är bra att jag tänker så mycket som jag gör nu för tiden och nej det är nog det värsta man kan göra, frågan är hur slutar man tänka?? Kram